sabbetabbee

Vatten har olika egenskaper man kan åka på den, såga på den och den kan upplösas i ånga.
Vatten uppträder i tre faser fastfaorm, flytandeform och gasform.
Dom tre faserna kallas oftast för vatten, is och ånga det är vad vi säger nu i våran vardag.

Fasta ämnen:
is och snö är fastform.

Fasta ämnen har en form av någont slag och volym.
Dom fasta ämnerna består av molekyler och molykyler består av atomer .
I ett fast ämnerna är molykylern och atomerna förbunna med varandra.
En snöflinga är en kristall.
Atomerna är ordnade i mönster i fasta ämnen.
Mönster i snöflingorna består hur molykylerna har fasta sig.

Vätskor:
Vätskor har ingen bestämmd form.
Om man häller mjölk i en tillbringare blir det en form.
I en väskor rör sig molykylerna mer fritt och inte är förbunna med varandra.
Vatten har en viskosytet, som betyder hur seg en vätska är.

Gaser:
Vatten är också en gas, som är ånga.
Gasen har ingen bestämmd form.
Gasen har ingen bestämmd form heller.
Oftast kan vi inte se gasen.
Med när gasen konduserar då blir det vätska.
Röken består av små små vatten droppar.
Vi kan höra gasen och känna lukten av en gas.
En gas kan man trycka ihop då kallas den komplimera.
Och explodera, som betyder utgida sig.
Ju varmare gas så åker molykylerna runt.


Bolyles lag:
Om man pressar ihop en gas ökar trycket.

Gay-Lussacas lag:
Volymen i en gas är beroende av en temperatur.
Volymen blir mindre när temperaturen är kallare.
Den ökar volymen när det blir varmare.

Plasma:
(Den fjärde fasen)
Uti universum finns plasma i sjärmorna.
I solen är temperaturen så hög att ångan blir plasma.
Plasma är energirik.
Plasma finns på jorden med i lysrör t ex.

Fasövergångar:
I gas finns det mer enegi än i vätska.
Man kan gå frpn fas till en anna genom att tabort.
Vatten blir is om manställer den i frysen.

Smältning och förångning:
När en glas tar upp värmen, börjar den smälta .
Olika ämnen har olika smälltpunkter.
Vatten har sin smälltpunkt 0 grader.